Att skriva en recension av 21 borde göras av någon som precis gått ut journalistiklinjen och följer mallen till punkt och pricka, för så är filmen 21 upplagd. Precis som med en sådan recension så är filmen helt ok och underhåller men det blir inte mycket mer än så, inga överraskningar (om denna recension är en sådan får ni avgöra). Så här har ni sammanfattningen av recensionen (i början så att det inte ska verka så standardmässigt). Filmen har sina flashiga stunder som är ett måste när man gör en film i Las Vegas, det ser lite coolt ut. Dock är historien i sig förutsägbar och man blir inte överraskad. Nu till motiveringen av omdömet.
Filmen är baserad på en sann historia och handlar om fem stycken MIT-studenter och deras lärare som räknar korten i spelet Black Jack, eller 21. Jim Sturgess spelar Ben Campell, oerhört smart och begåvad men som behöver pengar för att kunna studera vidare. Han får vara med i gänget som leds av Micky Rosa, professor på MIT, som spelas av Kevin Spacey. Med i laget finns också skolans snyggaste tjej, Jill Taylor, som spelas av Kate Bosworth. Campell lär sig snabbt att räkna kort och det bär av till Las Vegas. Helt plötsligt kan han nu gå i snygga kostymer, bo på lyxiga hotell och bli lite coolare. Men få går och ser en film där det går bra oavbrutet, det finns inget som tvingar historien vidare. Så det uppstår problem av olika slag.
Skådespelet är överlag godkänt. Det är ingen som direkt sticker ut utan alla gör sin roll godkännt. Laurence Fishburne spelar dock inte, han är precis likadan som han är i alla andra filmer. Det funkar, han är ganska cool, men inte den störste av skådespelare. Det är trevligt att se lite mera okända namn i rollerna. Spacey är alltid cool men inte ens han lyckas göra något med sin karaktär. Sturgess klarar sig ganska bra i huvudrollen, han har en vänlig uppsyn vilket fungerar i denna film, kanske för att han spelar mot flera andra. Det vore intressant att se honom i en tyngre roll. Bosworth är så där i denna film. Hon är söt och spelar ganska bra men det är inget märkvärdigt.
Robert Luketic har inte gjort så många filmer tidigare, och inte någon allvarlig, tung film. Hans bildspråk visar att han har ganska god hand med glättiga komedier. Det fungerar i kuppfilmer men problemet är att idag översvämmas marknaden av sådana. Det krävs något extra för att sticka ut, en twist på slutet räcker inte. Faktum är att idag skulle man bli mera överraskad om det inte var en vändning på slutet. Om bildspråket är godkänt så är soundtracket desto bättre. Här ryms både typisk musik för genren men även några överraskningar.
Så filmen är inte dålig, men den är inte speciellt bra. Se den en söndagkväll eller liknande.
[ratings]
No related posts.
0 Svar till “21”